Välkommen till Nordisk socialrättslig tidskrift
Nordisk socialrättslig tidskrift (NST) ges ut sedan år 2010. I tidskriften behandlas ämnen inom den nordiska socialrätten.
Målsättningen med tidskriften är att främja nordisk samverkan inom forskning, normgivning och tillämpning på det socialrättsliga området, men också att fördjupa kunskapen om och påverka nationell lagstiftning och tillämpning.
NST publicerar först och främst vetenskapliga artiklar men även kortare rättsfallskommentarer under rubriken Socialrätt i högsta instans - dvs. bidrag som tar sikte på aktuella avgöranden från de nordiska högsta instanserna, men också de europeiska fora som dömer i och beslutar om socialrättsliga frågor. I tidskriften publiceras även recensioner och debattartiklar. När det gäller längre vetenskapliga artiklar tillämpar tidskriften dubbel blind granskning (double blind peer review), dvs. granskning av två experter som är anonyma både i förhållande till författaren och varandra.
Vi välkomnar bidrag som berör socialrätt i vid bemärkelse, dvs. socialrättens alla ämnesområden: socialförsäkringsområdet, socialtjänsten samt hälso- och sjukvården (inklusive tvångsvårdslagstiftning). Till socialrätten räknas till exempel också medicinsk rätt och barnrätt. I enlighet med målsättningen att främja nordiskt samarbete ser vi gärna bidrag från samtliga nordiska länder och inte minst artiklar som innefattar nordiska jämförelser. Vi ser gärna att bidragen tydligt relateras till relevant forskning och dess betydelse för socialrätten i ett nordiskt perspektiv liksom hur de valda (rätts)källorna kan förstås och kontextualiseras ur ett mer principiellt perspektiv. Detta kan i sig bidra till nordiska jämförelser och diskussion. Tvärvetenskapligt präglade bidrag är också välkomna. Artiklar kan vara skrivna på något av de skandinaviska språken eller engelska.
NST är knuten till Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet. Huvudredaktör för tidskriften är Pernilla Leviner, professor i offentlig rätt tillsammans med redaktörerna Thomas Erhag, professor i offentlig rätt, Göteborgs universitet samt Anna-Sara Lind, professor i offentlig rätt, Uppsala universitet. Redaktionssekreterare för tidskriften är doktorand Tim Holappa (tim.holappa@juridicum.su.se).
Aktuellt nummer:
NST 41–42.2025
Förord
Det nordiske menneskerettighedsparadoks og det danske handicapdiskriminationsforbud – En urimelig tilpasning?
Abstract
The article sheds light on the Danish legislator’s approach to the incorporation of the human rights obligation to reasonable disability accommodation. Through three different regulations of the duty to reasonable accommodation, it is illustrated how the legislature seeks to maintain an image of Denmark as a human rights frontrunner, while at the same time a core civil right for persons with disabilities is explicitly rejected from national law. Theories about the Nordic human rights paradox are reflected in the three cases, which illustrate how the paradox comes to be expressed in Nordic welfare legislation. The Nordic paradox alone, however, cannot explain the current legal situation, which must also be understood through the fact that negotiations are preferred over legislation, the role that the national disability organizations have played politically and the late recognition and implementation of a human rights approach to disability rights in Denmark in general. The current state of the law results in a problematic and fragmented picture of rights for persons with disabilities, and makes it difficult for disabled persons to gain a clear sense of their rights in relation to discrimination.
Bekämpande av ”skuggsamhället” i Sverige genom migrationskontroll och informationsutbyte mellan myndigheter – var går gränsen?
Kort om rättssäkerhet inom socialförsäkringsrätten
Abstract
Gemensamt för olika uppfattningar om rättssäkerhet är deras karaktär av att utgöra kamouflagemål. Med detta menas skiftande mål, som ger uttryck för olika syften som används på högst varierande sätt, när den politiska uppfattningen pekar i olika riktningar. De skiftande uppfattningarna i regleringsbreven är typexempel på att man lyfter fram vissa mål och kamouflerar andra som man tidigare hänvisat till.
Prenumerera Beställ digitalt för 250 kr